27 miljarder Tetra Pak förpackningar
återvanns globalt 2009

Tetra Pak arbetar aktivt med att öka återvinningen av pappers-förpackningar på alla de marknader vi är aktiva.

År 2009 nådde Tetra Pak en återvinningsgrad av Tetra Pak förpackningar på 18,7 procent globalt. Antalet återvunna förpackningar ökade från 25 miljarder år 2008 till 27 miljarder 2009. Detta har skett trots två stora utmaningar under året, den globala nedgången i ekonomin samt minskad kapacitet eller nedläggningar inom återvinningsindustrin.

Tillväxten i Norra Europa har varit stark, Kina passerade en återvinningsgrad på 10 procent vilket nåddes med en trefaldig marknadstillväxt under samma period. Sammanlagt återvanns över 416 000 ton (401 000 ton) av Tetra Paks förpackningar i hela världen år 2009

Återvinning i Norden
Tetra Pak arbetar aktivt med producentansvar och materialåtervinning av förpackningar i de nordiska länderna. Systemen varierar i de olika länderna. Sedan 1994 finns det system för insamling och återvinning av vätskekartong i Finland, Norge och Sverige. I Finland och Norge samlas vätskekartong in separat. I Sverige sker denna insamling tillsammans med andra pappersförpackningar. I Danmark sker ingen materialåtervinning.

Förpackningarna samlas in med hushållsavfallet och skickas till förbränning med energiutvinning. I de baltiska länderna sker en viss återvinning av vätskekartong tillsammans med andra pappersförpackningar eller tidningar.

Ett lagstadgat mål för återvinning av vätskekartong finns endast i Norge. I övriga länder omfattar målet även andra pappersförpackningar. I de nordiska och baltiska länderna sker insamlingen genom organisationer som ägs och administreras gemensamt för förpackningsindustrin. Tetra Pak tar en aktiv del i bolagens arbete.

Av bland annat livsmedelshygieniska skäl innehåller pappersfibern i Tetra Paks förpackningar ej returfiber. Fibrerna är starka och eftertraktade och kan återvinnas flera gånger och för olika ändamål. Insamlade förpackningar levereras till pappersbruk som tillverkar material exempelvis till nya pappersförpackningar eller kartong till gipsskivor. Även kuvert, papperskassar, hylsor, toalettpapper med mera tillverkas av återvunnen vätskekartong.

Rejektet (plast och aluminium) från återvunna förpackningar hos kartongbruken går oftast till förbränning och energiutvinns. I Sverige samlas plastkorken in som hårdplast och blir nya produkter.

I Norden finns för närvarande två bruk som tar hand om insamlade vätskekartonger för materialåtervinning. Dessa är Fiskeby Board AB och Örebro Kartongbruk AB i Sverige. En mindre andel av den insamlade vätskekartongen i Norden återvinns också utanför Norden, till exempel i Tyskland.

Återvinning i Sverige
Återvinningsgraden av pappersförpackningar inklusive wellpapp via Returkartong AB i Sverige nådde 74,2 (74,5) procent år 2009. Pappersförpackningar exklusive well nådde 41,8 (43,9) procent.

Förpackningsavgifter i Sverige
Producentansvaret för förpackningar gäller alla typer av förpackningar – konsumentförpackningar, sekundära förpackningar och transportförpackningar. Materialbolagen har sedan starten hanterat alla typer av förpackningar för producenternas räkning. Under senare år har vissa producenter av ekonomiska skäl själva tagit över ansvaret i synnerhet för transportförpackningar. Det innebär att materialbolagen alltmer har kommit att hantera framförallt konsumentförpackningar i första hand, vilket avspeglar sig i förändrade och differentierade förpackningsavgifter där principen har varit att varje förpackningsslag i stort sett ska bära sina egna kostnader. Från den 1 januari 2010 är avgiften för vätskekartong 0,75 kr/kg. En ökning med 25 öre per kilo sedan förra året. Med vätskekartong avses kartongförpackningar som är plastbelagda på insidan och som används för produkter såsom mjölk, juice, krossade tomater, såser och soppor med mera.

Förpackningsavgifter i Norge
I Norge sker insamling och återvinning av använda förpackningar av Grønt Punkt Norge, på uppdrag av Norsk Returkartong och Plastretur.
Grønt Punkt Norge säkrar finansieringen av returförordningen för plast-, metall, glas-och kartong såsom dryckesförpackningar och wellpapp. Från den 1 februari 2008 sköter Grønt Punkt Norge insamling och återvinning av plast och kartong samt vätskekartong.

Vätskekartong är avgiftsbelagd och avgiften blir lägre ju högre uppnådd andel återvinning. Ingen avgift vid 95 procents återvinning av vätskekartong. Skolmjölksförpackningar mäts separat. Målet för kartongförpackningar är i branschavtalet satt till 50 procents materialåtervinning och 10 procents energiutnyttjande, totalt 60 procent återvinning.

 

Återvinning av förpackningsmaskiner

Från och med år 2009 finns tydliga riktlinjer för skrotning av föråldrade förpackningsmaskiner. Riktlinjerna hjälper Tetra Pak att leva upp till egna krav på miljöhänsyn, hållbar ekonomi samt att barnarbete inte förekommer.

Globalt finns ungefär 4 000 förpackningsmaskiner som sjunger på sista versen. Det kan vara modeller som Tetra Pak inte tillverkar längre eller är utslitna.

Riktlinjerna ”Second Hand Filling Equipment Guideline” är framtagna genom ett samarbete mellan Tetra Pak Technical Service, Närmiljöservice och Stena Recycling som ett stöd för marknadsbolagen. Med riktlinjerna finns en arbetsgång att följa och en checklista. Först tas fungerande delar av maskinen till vara för återanvändning. De delar som inte kan återanvändas går till återvinning. Riktlinjerna innehåller noggranna instruktioner gällande hantering av farliga vätskor och oljor, elektriska komponenter samt separation av metaller. Här kommer även frågan om ekonomi in i bilden. Grundtanken är att skrotningen minst ska bära sina egna kostnader. Skrotningen dokumenteras noga med både foto och intyg, och bifogas maskinens statusrapport.

Riktlinjerna inkluderar FN:s 10 punkter avseende bland annat miljö, arbetsnormer och mänskliga rättigheter. Inga barn får arbeta på de företag som skrotar Tetra Paks förpackningsmaskiner. Ett fälttest för skrotning av tre förpackningsmaskiner avslutades i Lund år 2009. Arbetsgången och checklistan fungerade bra och nu rullas riktlinjerna ”Second Hand Filling Equipment Guideline” ut globalt.

 

Restprodukter

I Tetra Pak bolagens miljörapporter sammanställs avfallsslagen enligt så kallade EWC-koder. Utifrån detta summeras avfallsslagen till ett fåtal huvudgrupper, vilka dock skiljer sig något åt mellan olika bolag. För flertalet av Tetra Paks bolag sköter servicefunktionen Business Support hanteringen av restprodukter. De har även tagit fram en metod för att aggregera restprodukterna till ett antal huvudgrupper:

• Förbränning med energiutvinning
• Materialåtervinning
• Elektronikskrot
• Osorterat avfall
• Deponi
• Livsmedelsavfall/biogas
• Farligt avfall

Även övriga bolags avfallsmängder, enligt hur de är rapporterade i de olika miljörapporterna, har sorterats in i dessa huvudgrupper.

 

Återvinning av restprodukter från produktion

Tetra Pak Packaging Material Lund arbetar kontinuerligt med att minska spillet av förpackningsmaterial. År 2009 minskade spillet med 22,7 procent jämfört med år 2008. Totalspillet för 2009 hamnade på 5,9 procent.

Totalspillet av förpackningsmaterial på Tetra Pak Packaging Material Sunne var 9,46 procent år 2009. Det är en reducering med 5,1 procentenheter. Orsaken till reduceringen är att Sunne under året har arbetat med ett flertal förbättringsprojekt bland annat inställning av order i tryckpressarna samt med att minska antalet korta stopp i produktionen.

Restprodukter från restaurangerna på
Tetra Pak i Lund

Sedan avfallskvarnen installerades i Tetra Paks restauranger på Tetra Pak i Lund kan vi mäta exakt hur mycket mat som slängs, dra ner på mängden mat som köps in och därmed minska antalet transporter samt spara pengar. En annan fördel är att vi kan ta tillvara på biogasen.

Det är även viktigt att lyfta fram att den enskilde individen kan bidra till positivt miljötänk genom att inte ta mer mat än vad man tror att man orkar äta upp, samt att lägga vikt vid avfallssorteringen. Restaurangens personal har varit mycket engagerade och positivt inställda till att vara delaktiga i miljöförbättringar. Varje dag serveras ungefär 1200-1300 portioner mat i restaurangen på Råbyholm. Hur mycket mat som slängs har inte kunnat mätas tidigare men med en avfallskvarn är det möjligt.